PIGMENT

PIGMENT

Minst tre, gärna flera, pigment bör ingå i den färdiga blandningen, säger Milis och jag håller med!

Begreppsförvirringen är stor när det gäller pigment. Det är mycket svårt att veta vad man verkligen får i påsen när man handlar, eftersom ett pigment kan ha många olika namn och dessutom kan olika pigment ha samma namn!

 Exempel: Terra (som betyder jord) kan även heta: "Terra alba; Terra cotta; Terra di boccali; Terra di cava, Terretta; Terra di Colonia; Terra di Siena; Terra di verona; Verona earth; Terra merita; Terra pöeama; Terra ombre (raw umber); Terra rosa; Terra sigllata; Terra de linna; Terra verte; Van Dyck Braun; Kasslerbroun; Grüne Erde; Terre d’ombre naturelle; Terre d’ombre brulee; Terre de Siena brulee; Terra de Colonia; Terra de Cassel; Terra d’ombra; Terra d’ombra bruciata; Terra di Siena bruciata; Tierra de sombra tostadlo; Terra di Cassel; Terra verde" Den kan var bränd/rostad eller obränd. Den kan skifta från gult till rött, till och med vara grön. Bästa sättet att veta vad man får är att använda sig av samma (seriösa) leverantör och alltid göra färgprover innan man sätter igång på allvar.

Ett pigment klarar sig sällan ensamt. Det behöver stöd och stöttning från andra pigment för att den färdiga färgen skall få alla de tekniska egenskaper vi eftersträvar. Den skall fästa bra i underlaget, vara lätt att stryka, torka någorlunda snabbt, få stark och hållbar yta, självklart vara vacker i sig och samspela harmoniskt med sin omgivning. Färgen blir som ett instrument i en koloristisk symfoni. 

Det är viktigt att känna till att olika pigment har olika egenskaper, precis som instrumenten i en orkester. När alla hjälps åt och drar åt samma håll uppstår skön musik, medan en enda falsk ton kan förstöra hela upplevelsen. I den här färgsymfonin är det du som är både kompositör och dirigent.

Vissa pigment är finkorniga och passar bra om man vill ha en slät, nästan spegelblank yta, medan andra är grovkorniga och passar bäst på en putsvägg om man önskar en lite ruffare och sandigare karaktär. Vissa pigment är högreflekterande och återkastar mycket ljus, även när det är ganska mörkt i rummet. Andra är sämre på just detta men kan ha andra goda egenskaper du har nytta av som till exempel oxidationstid och slitstyrka. Vissa pigment täcker bra, andra är mer laserande. Vissa torkar snabbt (umbrorna) andra långsamt (de fabrikstillverkade).

Observera att det kan handla om samma kulör! Om man till exempel önskar måla något i en mörkröd oxblodsliknande kulör så ligger hematitjordarna nära till hands. Då kan vi välja mellan den spanska och den franska. Vi vill måla både väggar och möbler i samma färg/kulör. Vilken skall vi ta? Vilka egenskaper är vi ute efter? Låt oss kolla deras olika egenskaper:

Spansk hematitjord är finkornig och ger en mycket hård och slitstark yta. Kan poleras upp till en spegelblank yta som ser "lackad" ut. Den passar därför väldigt bra till möbler och snickerier som skall tåla nötning och många avtorkningar de närmaste hundra åren... Dessvärre torkar den ganska långsamt och återkastar ljuset dåligt. 

Fransk hematitjord har samma kulör, i princip, som den spanska men har helt andra egenskaper. Den är betydligt grovkornigare och ganska känslig mot nötning. Å andra sidan torkar den relativt snabbt och återkastar mycket ljus!

Således: I det här fallet målar vi väggarna med den franska och möblerna med den spanska hematiten som huvudpigment. Voilá! Det gäller att läsa på och tänka till innan man börjar. Och ständigt måla nya provbitar på nya material. Glöm inte att skriva upp färgblandningarna på varje provbit! Man tappar annars väldigt lätt kontrollen.

Verkar det krångligt? Egentligen handlar det bara om att vara metodisk och att ha ordning med sig samt att dokumentera processen hela vägen - eller att anlita någon som redan har gjort det.